Mexikanska ursprungspråk
Mexiko är ett extremt varierat land, både biologiskt (det betraktas som megadiverse och är bland de fem största länderna i världen när det gäller biologisk mångfald) och kulturellt. Spanska är Mexikos officiella språk, och drygt 60% av befolkningen är mestizo, det vill säga en blandning av ursprungs och europeiskt arv, men inhemska grupper utgör en betydande del av befolkningen, och många av dessa grupper bevarar fortfarande sina traditioner och tala sitt språk
Språk i Mexiko
Den mexikanska regeringen erkänner 62 inhemska språk som fortfarande talas idag, men många språkbrukare hävdar att det faktiskt finns över 100. Skillnaden beror på det faktum att många av dessa språk har flera varianter som ibland betraktas som olika språk. Följande tabell visar de olika språk som talas i Mexiko med namnet på språket som det kallas av talare av det språket som visas inom parentes och antalet högtalare.
Ursprungsspråket som talas av den största gruppen människor är långt ifrån Náhuatl, med över två och en halv miljon talare. Náhuatl är det språk som talas av Mexica (uttalas meh-shee-ka) människor, som också ibland kallas azteker, som bor huvudsakligen i centrala delen av mexico. Det näst talade inhemska språket är Maya, med ungefär en och en halv miljon talare. Maya bor i Chiapas och Yucatan halvön.
Mexikanska ursprungspråk och antal högtalare
nahuatl | 2,563,000 |
maya | 1,490,000 |
Zapoteco (Diidzaj) | 785,000 |
Mixteco (ñuu savi) | 764,000 |
Otomí (ñahñu) | 566,000 |
Tzeltal (k'op) | 547,000 |
Tzotzil eller (batzil k'op) | 514,000 |
Totonaca (tachihuiin) | 410,000 |
Mazateco (ha shuta enima) | 339,000 |
Chol | 274,000 |
Mazahua (jñatio) | 254,000 |
Huasteco (tének) | 247,000 |
Chinanteco (tsa jujmi) | 224,000 |
Purépecha (tarasco) | 204,000 |
Mixe (ayook) | 188,000 |
Tlapaneco (mepha) | 146,000 |
Tarahumara (rarámuri) | 122,000 |
Zoque (o'de püt) | 88,000 |
Mayo (yoreme) | 78,000 |
Tojolabal (tojolwinik otik) | 74,000 |
Chontal de Tabasco (yokot'an) | 72,000 |
Popoluca | 69,000 |
Chatino (cha'cña) | 66,000 |
Amuzgo (tzañcue) | 63,000 |
Huichol (wirrárica) | 55,000 |
Tepehuán (o'dam) | 44,000 |
Triqui (driki) | 36,000 |
Popoloca | 28,000 |
Cora (naayeri) | 27,000 |
Kanjobal | (27,000) |
Yaqui (yoreme) | 25,000 |
Cuicateco (nduudu yu) | 24,000 |
Mame (qyool) | 24,000 |
Huave (mero ikooc) | 23,000 |
Tepehua (hamasipini) | 17,000 |
Pame (xigüe) | 14,000 |
Chontal de Oaxaca (slijuala xanuk) | 13,000 |
Chuj | 3,900 |
Chichimeca jonaz (uza) | 3,100 |
Guarijío (varojío) | 3,000 |
Matlatzinca (botuná) | 1,800 |
Kekchí | 1,700 |
Chocholteca (chocho) | 1,600 |
Pima (otam) | 1,600 |
Jacalteco (abxubal) | 1,300 |
Ocuilteco (tlahuica) | 1,100 |
Seri (konkaak) | 910 |
Quiché | 640 |
Ixcateco | 620 |
cakchiquel | 610 |
Kikapú (kikapoa) | 580 |
Motozintleco (mochó) | 500 |
Paipai (akwa'ala) | 410 |
Kumiai (kamia) | 360 |
Ixil | 310 |
Pápago (tono ooh'tam) | 270 |
Cucapá | 260 |
Cochimí | 240 |
Lacandón (hach t'an) | 130 |
Kiliwa (k'olew) | 80 |
Aguacateco | 60 |
Teco | 50 |
Data från CDI,Comisión Nacional para el Desarrollo de Pueblos Indíasas