Mexikanska ursprungspråk

Mexikanska ursprungspråk /

Mexiko är ett extremt varierat land, både biologiskt (det betraktas som megadiverse och är bland de fem största länderna i världen när det gäller biologisk mångfald) och kulturellt. Spanska är Mexikos officiella språk, och drygt 60% av befolkningen är mestizo, det vill säga en blandning av ursprungs och europeiskt arv, men inhemska grupper utgör en betydande del av befolkningen, och många av dessa grupper bevarar fortfarande sina traditioner och tala sitt språk

Språk i Mexiko

Den mexikanska regeringen erkänner 62 inhemska språk som fortfarande talas idag, men många språkbrukare hävdar att det faktiskt finns över 100. Skillnaden beror på det faktum att många av dessa språk har flera varianter som ibland betraktas som olika språk. Följande tabell visar de olika språk som talas i Mexiko med namnet på språket som det kallas av talare av det språket som visas inom parentes och antalet högtalare.

Ursprungsspråket som talas av den största gruppen människor är långt ifrån Náhuatl, med över två och en halv miljon talare. Náhuatl är det språk som talas av Mexica (uttalas meh-shee-ka) människor, som också ibland kallas azteker, som bor huvudsakligen i centrala delen av mexico. Det näst talade inhemska språket är Maya, med ungefär en och en halv miljon talare. Maya bor i Chiapas och Yucatan halvön.

 

Mexikanska ursprungspråk och antal högtalare

nahuatl2,563,000
maya1,490,000
Zapoteco (Diidzaj)785,000
Mixteco (ñuu savi)764,000
Otomí (ñahñu)566,000
Tzeltal (k'op)547,000
Tzotzil eller (batzil k'op)514,000
Totonaca (tachihuiin)410,000
Mazateco (ha shuta enima)339,000
Chol274,000
Mazahua (jñatio)254,000
Huasteco (tének)247,000
Chinanteco (tsa jujmi)224,000
Purépecha (tarasco)204,000
Mixe (ayook)188,000
Tlapaneco (mepha)146,000
Tarahumara (rarámuri)122,000
Zoque (o'de püt)88,000
Mayo (yoreme)78,000
Tojolabal (tojolwinik otik)74,000
Chontal de Tabasco (yokot'an)72,000
Popoluca69,000
Chatino (cha'cña)66,000
Amuzgo (tzañcue)63,000
Huichol (wirrárica)55,000
Tepehuán (o'dam)44,000
Triqui (driki)36,000
Popoloca28,000
Cora (naayeri)27,000
Kanjobal(27,000)
Yaqui (yoreme)25,000
Cuicateco (nduudu yu)24,000
Mame (qyool)24,000
Huave (mero ikooc)23,000
Tepehua (hamasipini)17,000
Pame (xigüe)14,000
Chontal de Oaxaca (slijuala xanuk)13,000
Chuj3,900
Chichimeca jonaz (uza)3,100
Guarijío (varojío)3,000
Matlatzinca (botuná)1,800
Kekchí1,700
Chocholteca (chocho)1,600
Pima (otam)1,600
Jacalteco (abxubal)1,300
Ocuilteco (tlahuica)1,100
Seri (konkaak)910
Quiché640
Ixcateco620
cakchiquel610
Kikapú (kikapoa)580
Motozintleco (mochó)500
Paipai (akwa'ala)410
Kumiai (kamia)360
Ixil310
Pápago (tono ooh'tam)270
Cucapá260
Cochimí240
Lacandón (hach t'an)130
Kiliwa (k'olew)80
Aguacateco60
Teco50

Data från CDI,Comisión Nacional para el Desarrollo de Pueblos Indíasas